Vid vilken ålder är det som mest passande att  förlora oskulden. Är det femton som är rätt eller passar en senare/tidigare ålder bättre? Själv tycker jag att det viktigaste är att båda är redo till hundra procent. Men jag tycker dock inte att elva är en bra ålder, tretton tycker jag passar utmärkt. Enligt mig finns det ingen som helst "maxålder" för att förlora oskulden, maxåldern sitter i ditt huvud. Där vars du sätter ribban själv. Det spelar ingen roll om du är tretton eller om du är nitton, bara du är redo och bara din partner också är det. 

Och sen har vi detta, kan man förlora oskulden med "lesbisk sex" själv tycker inte jag det. Då har du gjort din sexuella mysdebut men du har inte förlorat oskulden. För att förlora oskulden krävs enligt mig en fitta och en kuk. Så enkelt är det. 

Sen har vi detta, finns det fler än två kön? Nej, det finns det inte. Det finns ett könsorgan som heter fitta (det kvinnliga) har man en sådan så är man en kvinna. Har man det motsatta, vilket som är en kuk. Har man en sådan så är man helt enkelt en man/kille. 

Jag älskar....

..När killen är längre en mig, inte för att det är så svårt då jag är väldigt kort. Men hur mysigt är det inte att ha någon som är längre än dig att pussa på? 

..När de lyfter upp mig och kysser mig, hur gulligt är inte det? 

..När killen luktar gott, det finns inget bättre än när en kille luktar gott och sätter sin lukt på en själv. 

..När killen bryr sig om man mår dåligt, och istället för att tvinga dig må bra försöker han hjälpa dig att må bättre.

..När en kille vågar säga vad han känner. 

..När killar spelar fotboll eller hockey. 

..När killar gör impulsiva saker typ kysser dig mitt i allt eller kramar dit osv.  

..När dem kan vänta tills du är redo när det kommer till typ sex.

Bilderna är från google 

Vill du också ha din story publicerad, kommentera då nedan. 

Du som skickade in denna, skriv gärna i en kommentar om du vill att jag skriver ut ditt bloggnamn eller inte.   

"Du känner efter för mycket " ja den meningen har jag hört väldigt ofta. "Du känner efter för mycket" vad menas egentligen med det? 

Sitter folk och letar känslor i vanliga fall? Alla mina känslor är starka och överväldigande och jag kan inte låta bli att känna dem hur mycket jag än försöker att låta bli.

Hela mitt självskadebeteende var snarare en flykt som gick ut på att känna mindre. Bara känna en fysisk smärta och låta den bedöva allt annat. 

Det finns ingen tvekan om att den obehagliga ångesten som trycker i mitt bröst finns där, jag behöver definitivt inte känna efter för att se om den finns där. Det går inte att undvika att känna den.



Att vara drabbad av en sjuklig ångest handlar inte om att man sitter och tänker och känner efter för att se om den finns där. Ångesten existerar jämt och från och till tar den överhanden och man lamslås under sin egen ångest. 

Det är inte en söndagsångest där man tänker "Nej, nu börjar jobbet igen", det är en ångest där man slutar fungera som människa.

En ångest som gör mig kallsvettig, svimfärdig, illamående och till och från får mig att helt förlora all verklighetsuppfattning. En ångest som ibland är så stark att jag drabbas av hallucinationer eller blir helt förlamad och inte kan röra mig. 

Tror du att det är för att jag känner efter för mycket. Att jag inte hade känt av det om jag bara tänkte på något annat?

Hade det vart så lätt hade ingen blivit sjuk från första början! 

Bildkälla

Första mensen: När jag var mindre ville jag ingen annat än att få mens och få bröst. Men förra sommaren kom mensen, det fanns ingen som helst glädje i det. Bara allmänt kladdigt och besvärligt. När jag fick min mens hände det inget stort direkt. Det var bara en helt vanlig sommardag , jag gick på toaletten och där såg jag att jag var brun i byxan. "brun? Vad kan det vara, bajs? Inte har väll jag, en tolvåring bajsat på mig?" De tankarna gick runt i mitt huvud. Problemet var att jag kände en liten konstig doft, inte bajs. Så jag började tänke, "är detta mens?"  Men jag gömde mina trorsor och satte på mig en bikini istället. Jag googlade runt om första mensen kunde vara brun och då insåg jag oj fan, mensen min har kommit. Det var bara jag och mamma hemma men jag vågade ändå inte säga någonting. Så jag gick på toa igen för att använda ett av trosskydden som jag använt då jag hade kraftiga flytningar. Då torkade jag mig och såg att det var aldeless blodrött, då var jag bombsäker. Jag hade fått mens. Jag och mamma skulle gå till en affär, hon frågade om jag hade börjat få min mens ännu och jag svarade "ja, jag fick den idag". Mamma sa en så klychig sak som "välkommen till vuxenvärden". Pinsamt var det men bara några timmar senare kändes allt mycket bättre.  

Första pussen: Jag var väldigt liten då jag fick min första puss (inte kyss, en vanlig puss). Jag gick på dagis och jag var hemma hos min bästavän. Hon hade en storebror som var ett år äldre. Jag förklarade lite halvt vad "fråga chans" vad. Han missförstod mig och trodde att jag menade att man skulle fråga det varje gång man skulle pussas. Så vi frågade varandra "får jag chans på dig" *En puss* "får jag chans på dig" *en puss* och gjorde det några gånger. Första pussen på senare dagar var faktiskt av en tjej, jag är heterosexuell så jag tänder inte på tjejer.Vi gick i fyran.  Men vi lekte en lek som henne "våga" du skulle helt enkelt utmana varandra att göra någonting. Vi blev utmanade att pussa varandra, jag pussade en tjej som då var min bästavän. Sen blev det bara så att vi pussades lite då och då, hemma och liknande. Vi var inte tilsammans eller så men det bara gick till så.  

Första kramen med någon jag gillade: Jag gick i sexårs/nollan och jag lekte med killen som jag gillade. I slutet av dagen stängde vi dörren, drog för parsjenerna och stog upp och kramade varandra. Då blev vi tilsammans. Känslan var underbar, jag kramade personen som jag gillade. Det slutade dock med att vi gjorde slut dagen efter, eller ja han ignorerade mig så jag antog att det var slut. 

Första strulet/hånglet: Detta är inte en så sensuellt erotiskt historia som man kanske önskar. Denna är helt enkelt en sanning och konsekvens grej. Det var på mitt kalas för några år sedan som vi lekte sanning eller konsekvens (sanning elller konka som man så coolt kallade det). Det slutade med att leken "spårade" lite och vi bestämmde oss för att vi skulle hångla med varandra. Alla skulle hångla med en som man litade på. Det var så sjukt pinsamt för jag visste inte hur man gjorde, men jag gjorde det och det var allt.  

Första ligget: Jag är oskuld så alltså har jag aldrig legat med någon. Vill jag det? Ja. Jag är dock inte desperat efter att ligga med någon eftersom jag endast är tretton år och har hela livet framför mig. Men redo är jag och skulle jag få göra det med personen som jag gillar skulle jag gjort det. Nervös är jag faktiskt, att ligga liksom. Ha en kuk inuti mig, vad läskigt. Tänk är jag för tajt eller likande? En tampong får jag in men en kuk är större. Hur ska det gå?  

Första kärleken: Jag är en person som anser att man inte är kär om man gillar en person. Om man är kär ska man få fjärilar i magen då man ser personen, tänka på personen omedvetet och liknande. Har jag varit kär? Ja. Är jag kär nu? Ja, och detta är faktiskt första gången som jag är kär på riktigt. Men oroa er inte, jag är fortfarande singel.  

Första pojkvännen/flickvännen: Jag räknar inte alla dagisförhållanden eller p12 (oseriösa) förhållanden. Så därför har jag aldrig haft ett. Jag tycker inte att man kan räkna sånna. Vill jag ha ett förhållande? ja. Är jag redo för ett nu? Ja.  

Hur är ett seriöst förhållande då? Då ska man inte vara rädd att visa sig med varandra, ni ska sova hos varandra. Ni ska vara med varandra, ni ska pussas, hånglas, mysas. Ligga är inte nödväntigt att göra i början. 

Hej, Jag är helt enkelt en helt vanlig tjej som älskar att säga vad hon tycker. Jag har starka åsikter på allt och alla och vill därför förvarna er överkänsliga människor för en överanvändning av starka ord och dirty details.  Det kommer komma ungefär ett inlägg om dagen, men det inlägget kommer vara fullproppat av intressanta tankar och liknande. Jag kommer även att dela quotes/citat som jag tycker stämmer.Det blir ett inlägg med några citat/sanningar/quotes varannan dag.  Jag kommer även hjälpa er unga som vill prata om något eller bara behöver hjälp med sitt liv. Om du har en intressant story, kanske ett misslyckat one nightstand, något hemskt du varit med om eller liknande så kan ni kommentera nedan.(Jag kommer inte publicera kommentaren så ni förblir 100% anonyma).  Er story kommer (om den är värd det) att publiceras på bloggen. DU kommer vara helt anonym om du inte sagt något annat.  För att ni ska få en större förståelse för vad denna blogg kommer handla om måste ni veta mer om mig, därför har jag samlat ihop lite saker som kan spela roll i framtida inlägg. Om det är något mer ni undrar om kan ni skriva det i en kommentar så lovar jag att svara på det. 

Jag är i deprission, jag skär mig och jag lider av psykisk ohälsa. Men ingen vet något om det. Personerna i min omgivning tror att jag är en glad person som alltid ler. Så är det inte. Det dem inte vet är att jag är en av de som gråter i duschen och går ut därifrån som om inget har hänt. Jag har även en ätstörning som ni också kommer få veta mer om. Jag har många vänner, en del som jag verkligen litar på. Men jag är en paranoid människa så en del saker som "Kan jag verkligen lita på den" och liknande kommer ni läsa om.  Jag är en av dem där personerna som kan prata öppet om sex och kommer därför skriva väldigt mycket om dem "första gången" sakerna. Det vill säga, första gången man ligger, första mensen, första strulet, första kärleken osv.  Hoppas att ni kommer fortsätta läsa denna ärliga blogg.